Bröstens uppbyggnad
Kvinnans bröst består av fett, körtelväv, bindväv, blodkärl och nerver. Det finns inga muskler i bröstet annat än den glatta muskulaturen kring bröstvårtan. I varje bröst finns ett tjugotal mjölkgångar. De förgrenar sig som ett träd inåt bröstet i ett allt finare nätverk. I änden av varje gren finns en körtel som ser ut som en liten druvklase. "Druvorna" kallas alveoler.
Det är i alveolerna mjölken bildas. Alveolen är ett litet hålrum klätt med ett lager mjölkproducerande celler. Runt mjölkcellerna finns ett nätverk av muskelceller. Under inverkan av hormonet oxytocin, som frisätts när barnet suger, dras muskelcellerna samman och pressar ut mjölken i gångarna. Strax innanför bröstvårtan vidgar sig gångarna till de så kallade mjölksjöarna. Tänk dig ett floddelta som strax innan mynningen bildar små sjöar. Mjölken släpps ut ur bröstvårtan genom 10-12 öppningar.
Tillgången till mjölk
En vanlig missuppfattning, framför allt förr, var att tillgången till mjölk hade med bröstens storlek att göra. Om man inte känner till något om bröstets uppbyggnad är det förstås lätt att föreställa sig att ett stort bröst innehåller mycket mjölk och ett litet mindre. Så är det alltså inte. Undergraviditeten växer antalet mjölkgångar till. Alveolemas antal ökar kraftigt. Blod flödet till brösten ökar till nästan det dubbla. Ibland kan du se det genom att nätverket av vener blir synligt genom huden. Redan i tredje graviditetsmånaden börjar alveolerna producera råmjölk (kolostrum). Det hormon som styr produktionen är framför allt prolaktin. Prolaktinet hämmas av hormoner som bildas i moderkakan och det är först efter förlossningen, när moderkakan lossnat, som prolaktinet kan verka fritt och mjölkproduktionen sätter igång på allvar.
När barnet suger går en signal till hjärnan. Prolaktin som bildar mjölken och oxytocin som pressar fram den, frisätts. Barnet tar tag om bröstet och börjar suga. När alveolen töms startar mjölkproduktionen genast på nytt. Den mesta mjölken tillverkas strax efter en måltid. Det finns alltså ingen anledning att vänta med att amma för att barnet "åt för två timmar sedan och brösten är tomma".
Ju mer barnet suger, desto mer mjölk produceras.
