Vanliga frågor och svar om amning

Oftast erbjuds barnet bröstet redan den första timmen efter födseln, om mamma och barn mår bra. Tidig hud-mot-hud och sugstimulans kan underlätta starten, men det är inte ”för sent” om det dröjer.

Nej. Alla barn börjar inte amma direkt. En del behöver tid, vila eller mer närhet innan sugandet kommer igång. Med tålamod och stöd brukar amningen fungera bättre.

Nyfödda barn ammar ofta, vanligtvis 8–12 gånger per dygn eller mer. Oregelbundna och täta amningar är normalt under den första tiden.

Tecken är att barnet kissar och bajsar regelbundet, verkar piggt mellan amningarna och går upp i vikt. BVC följer barnets utveckling och kan ge stöd vid oro.

Ja. De första dagarna producerar kroppen råmjölk i små mängder, vilket är precis vad barnet behöver. Den större mjölkmängden brukar rinna till efter några dagar.

Amning kan kännas ovant och göra ont i början, men smärtan bör vara övergående. Smärta som kvarstår är ofta ett tecken på att barnets tag eller position behöver justeras.

Det är vanligt att nyfödda somnar vid bröstet. Ibland kan barnet försiktigt stimuleras genom att byta ställning eller blöja, men ofta är beteendet helt normalt.

Ja. Osäkerhet är mycket vanligt under den första tiden. Amning är en inlärningsprocess och det är okej att behöva tid och stöd.

Oro för låg mjölkproduktion är vanligt. Ofta handlar det om täta amningar, tillväxtperioder eller störd utdrivning snarare än verklig mjölkbrist. Tätare amning och stöd kring teknik kan hjälpa. Läs mer här: För lite mjölk vid amning

Tecken kan vara hur barnet beter sig vid amning, hur brösten känns och barnets viktutveckling. Vid osäkerhet kan BVC hjälpa till att göra en bedömning.

Ja. Täta amningar är vanligt och betyder oftast inte att mjölken inte räcker. Barnet kan amma för tillväxt, stimulans eller närhet.

Ja. Många barn har oroligare kvällar och vill amma tätt under flera timmar. Det är normalt och brukar förändras med tiden.

Det är vanligt att amningen inte blir som man föreställt sig. Med stöd från barnmorska, BVC eller amningsmottagning går många problem att lösa.

Stress kan tillfälligt påverka utdrivningsreflexen och göra att mjölken rinner till sämre. Själva mjölkproduktionen försvinner dock inte på grund av stress.

Mjölkproduktionen styrs främst av hur ofta och hur effektivt barnet suger. Vila, lugn och trygghet kan också påverka.

Prova att byta ställning, ta pauser för rapning eller skapa en lugnare miljö runt amningen. Oro kan bero på många saker och behöver inte betyda att något är fel.

Amningen förändras i takt med att barnet växer och utvecklas. Amningarna blir ofta kortare och mer effektiva, och kan ibland handla mer om tröst än om mat.

Du kan börja pumpa när som helst. Vissa pumpar tidigt för för att stimulera mjölkproduktionen, andra senare för att kunna ge flaska eller avlasta vid amning.

Det beror på ditt mål. För att ersätta amning behöver du pumpa ungefär lika ofta som barnet äter, medan extra pumpning kan räcka för tillfällig tillmatning eller stimulans.

Många pumpar cirka 15–20 minuter per tillfälle. Det är vanligt att mjölken rinner i omgångar, så det kan hjälpa att fortsätta en stund även om flödet avtar.

Pumpning ska inte göra ont. Smärta kan bero på för högt sug eller fel trattstorlek.

Mängden varierar mycket mellan personer och tillfällen. Det är vanligt att få ut mindre än vad barnet får i sig vid amning, särskilt i början.

Ja. Många upplever att ett bröst ger mer mjölk än det andra, vilket är helt normalt.

Ja. Regelbunden pumpning stimulerar mjölkproduktionen.

Ja. Många kombinerar amning och pumpning, till exempel för att bygga upp ett förråd eller låta någon annan mata barnet ibland.

Bröstmjölk kan förvaras i kyl eller frys i rena behållare. Följ rekommendationer för tider och märk gärna med datum. Läs mer på vår sida om För dig som pumpar.

Försök skapa lugn, se till att sitta bekvämt och ge det tid. Mjölkproduktionen finns kvar även om den inte syns direkt.

Ja, modersmjölksersättning är ett fullvärdigt alternativ eller komplement till amning. Det viktigaste är att barnet får tillräckligt med mat och att föräldern känner sig trygg.

Ersättning kan ges från födseln om det finns behov eller om man väljer det. Det kan användas som tillägg till amning eller som enda näring.

Nej. Precis som vid amning kan matningen styras av barnets signaler. Vissa barn vill äta ofta, andra mer sällan.

För många fungerar det bra att kombinera amning och ersättning. Ibland kan det behövas lite stöd för att hitta en balans som passar både barnet och mjölkproduktionen.

Mjölkproduktionen styrs av hur ofta brösten stimuleras. Om amning eller pumpning minskar kan produktionen minska, men det går ofta att anpassa efter behov och önskemål.

Ja, många upplever skuld eller tveksamhet, ofta på grund av normer och förväntningar. Det är viktigt att veta att ditt val är giltigt och att barnets och ditt välmående är det viktigaste.

Anknytning skapas genom närhet, lyhördhet och omsorg – inte genom hur barnet matas. Flaskmatning kan också vara en stund för trygghet och kontakt.

Det finns ingen bestämd tidpunkt som passar alla. Det är dags att sluta amma när det inte längre fungerar för dig, ditt barn eller er situation

Nej. Att sluta amma tidigt är inte ett misslyckande utan ett val eller en nödvändighet utifrån din situation.

Hur länge man fortsätter amma varierar mycket. Vissa ammar i några veckor eller månader, andra i ett år eller längre.

Det är oftast lättast att trappa ner gradvis genom att minska ett amningstillfälle i taget. Då hinner både brösten och barnet anpassa sig.

Ja, ibland behöver amningen avslutas snabbt av medicinska eller personliga skäl. Då kan brösten bli spända och ömma under en period, och stöd från vården kan vara hjälpsamt.

Brösten kan kännas spända, ömma eller läcka när mjölkproduktionen minskar. Besvären brukar avta successivt.

Ja. Många upplever blandade känslor som sorg, lättnad eller skuld. Alla reaktioner är normala.

Ja. Hormonella förändringar vid avslut av amning kan tillfälligt påverka humöret och känsloläget.

Barn anpassar sig oftast väl, särskilt om avslutet sker gradvis och ersätts med andra former av närhet och trygghet.

Vad som ersätter amningen beror på barnets ålder och behov. Råd kan ges av BVC.

Protester är vanliga och handlar ofta om förändring snarare än hunger. Närhet, tröst och tålamod är viktiga.

Sök stöd om du får mycket ont i brösten, feber eller om avslutet väcker stark oro eller nedstämdhet.

Ja. Många upplever perioder av nedstämdhet, oro eller känslan av att inte räcka till, särskilt under den första tiden. Det betyder inte att du gör något fel.

Ja. Amning kan väcka många känslor och kan ibland bidra till stress, ångest eller nedstämdhet, särskilt om den är smärtsam eller inte fungerar som önskat.

Om känslorna är starka, inte går över eller påverkar din vardag och ditt mående kan det vara bra att söka stöd. Du behöver inte veta exakt vad det är – det räcker att något känns svårt.

Barnmorska, BVC, vårdcentral eller psykologiskt stöd via vården.