Bröstens uppbyggnad

Bröstens anatomi

Brösten är anpassade för att kunna producera och ge mjölk till barnet. De består av fett- och bindväv samt mjölkkörtelvävnad. I brösten finns också mjölkgångar, blodkärl, nerver och lymfkärl. Det finns inga viljestyrda muskler i själva bröstet, förutom den glatta muskulaturen runt bröstvårtan.

Mjölkkörtlarna är utspridda i hela bröstet, ofta med en stor del samlad nära bröstvårtan och vårtgården, och ibland ända upp mot armhålan. Detta är viktigt för att mjölken ska kunna flöda lätt. Mjölkgångarna förgrenar sig inuti bröstet som ett träd i ett allt finare nätverk. Antalet mjölkgångar varierar mellan olika personer, men i varje bröst finns vanligtvis omkring ett tjugotal större gångar.

Där mjölken bildas

Längst ut på mjölkgångarnas förgreningar finns alveolerna. De kan liknas vid små druvklasar och det är här mjölken bildas. Varje alveol är ett litet hålrum klätt med mjölkproducerande celler. Runt dessa celler finns små muskelceller.

När barnet suger frisätts hormonet oxytocin. Det gör att muskelcellerna drar ihop sig och pressar mjölken från alveolerna in i mjölkgångarna. Strax innanför bröstvårtan vidgar sig mjölkgångarna något, ibland kallade mjölksjöar, innan mjölken rinner ut genom cirka 10–12 små öppningar i bröstvårtan.

Bröstens förändringar under graviditet

Under graviditeten förbereder sig brösten för amning. Mjölkgångarna växer, fler mjölkbildande celler utvecklas och blodflödet i brösten ökar. Bröstvårtorna kan också bli mörkare i färgen. Dessa förändringar är helt normala och hjälper kroppen att bli redo för att producera mjölk och möta barnets behov.